Mr Perfect
Pratade med min goda barndomsväninna R nyss i telefon. Mycket trevligt samtal om lite om det mesta och mycket om lite. Vi kom relativt omgående in på den perfekte mannen och började med ens diskutera hans existens.
Finns den perfekte mannen?
Jag tror inte det. Eller jo det gör jag. Fast ändå inte. Jag tror att det finns en man för oss alla därute någonstans, någon som vi vill dela längre eller kortare stunder av livet med - och en som vi tar för att behålla resten av våra liv. Någonstans därute, i de mörka småländska skogarna, finns han. (det går nu bra att ge sig ut för att leta under stock och sten. Kolla under granarna också, där brukar de bästa kapen gömma sig! :P)
Jag tror däremot inte att det finns en Askungens prins till oss vanliga dödliga. Jag tror inte att man kan hitta en kille som kompletterar en perfekt och som man inte kan hitta ett enda fel på. Det finns alltid något som man irriterar sig lite lätt på. Det kan vara allt ifrån att de lämnar frukosten på köksbänken (självklart i tron om att du ska ha den efter dem), så att du får plocka in den, att de citerar Gudfadern, Need for Speed eller Sherk när som helst och överallt (speciellt när det verkligen inte passar), hur han håller besticken eller att han aldrig ger sig (fast han vet att du har rätt).
Alla har sin egen bild av sin Mr Perfect, drömprinsen. Den imaginära bilden där han tar dig med storm genom att sjunga kärlekssånger till dig på grabbfesten eller ber om din hand inför hela din familj på släktmiddagen. Drömprisen som kan laga mat, snickra, ta hand om alla tekniska prylar, spela gitarr, fixa bilen och måla om huset - allt på en vecka och bara bli sådär sexigt skitig. Mannen som fångar dig när du faller, försvarar dig i alla situationer och som håller dig hårt i sina starka armar och som det inte finns ett enda fel på..
Jag tror inte att man kan hitta mannen man skapat i sina drömmar. Däremot tror jag att om man hittar en kille som kompletterar några av de "krav" man har, bortser man ifrån de där små små sakerna som kan irritera en till vansinne. Man lär sig att leva med de små skavankerna, eftersom fördelarna överväger nackdelarna.
Han blir med andra ord den perfekte mannen i dina ögon.
Och i slutänden - det är väl ändå bara det som räknas?
PS: Mja - ja på växjötska :D
PS nr 2: Hade en mycket trevligt kväll igår.. :)
haha.... du är dum! Det var väl ingen hyllning heller =D
Jag gillar dina ps!! :D:D Hahaha, kul för din kompis att du sparkar ut honom ur garderoben;) PUSS!
ey, bra text, o den perfekta mannen är ju som dagt den som man passar bäst med, däremot finns det ju ingen som är helt perfekt, för ibland är en egenskap bra, i andra situationer kan ju den egenskapen va dålig... hoppas du har det kalas hemma... kramar
