Tidigt morgon.
Vaknade vid 05.45 av något jag trodde var brandlarmet. Min nyvakna ögon såg ett rökfyllt sovrum, paniken steg i kroppen och jag har aldrig varit snabbare ur sängen. Men, varken rök eller eld kunde finnas, utan jag tror mer att det var ett smart drag av min hjärna att säga;
UPP OCH PLUGGA NU FÖR HELVETE HANNA!
Så, nu har jag suttit och pluggat sen 06.15. Och alltid när det går som bäst, blir jag sugen på att göra annat. Så nu sitter jag här istället, lyssnar på Winnerbäck och dricker kaffe. Ibland kastar jag ett öga på högen av föreläsningsanteckningar, block och handouts och känner mig lite lätt illamående. Hur fan ska jag hinna ALLT DET DÄÄR innan den 14 januari? Sen tittar jag ut genom fönstret, funderar på att gå en lång härlig morgonpromenad. Eller städa eller diska eller tvätta eller måla en tavla fast jag knappt kan rita en snygg streckgubbe. Allt för att slippa sätta mig med de meterhöga högarna. Allt för att slippa vara student. Allt för att låtsas att jag redan är klar. Dricker lite kaffe till. Det har blivit kallt. Försöker skärpa till mig, vill göra det nu. Det är ju så skönt när jag kan plocka bort handout efter handout. Det är lycka det. Ungefär som att få barn eller något sånt tänker jag mig. När jag gjort ett helt föreläsningsmaterial är jag lycklig. Lite som kär. Fast ändå inte. Är det nu jag ska sätta fart? Ja. Nej. Jaa. Jo nu. Eller?
(Öland - Vintern 09)
UPP OCH PLUGGA NU FÖR HELVETE HANNA!
Så, nu har jag suttit och pluggat sen 06.15. Och alltid när det går som bäst, blir jag sugen på att göra annat. Så nu sitter jag här istället, lyssnar på Winnerbäck och dricker kaffe. Ibland kastar jag ett öga på högen av föreläsningsanteckningar, block och handouts och känner mig lite lätt illamående. Hur fan ska jag hinna ALLT DET DÄÄR innan den 14 januari? Sen tittar jag ut genom fönstret, funderar på att gå en lång härlig morgonpromenad. Eller städa eller diska eller tvätta eller måla en tavla fast jag knappt kan rita en snygg streckgubbe. Allt för att slippa sätta mig med de meterhöga högarna. Allt för att slippa vara student. Allt för att låtsas att jag redan är klar. Dricker lite kaffe till. Det har blivit kallt. Försöker skärpa till mig, vill göra det nu. Det är ju så skönt när jag kan plocka bort handout efter handout. Det är lycka det. Ungefär som att få barn eller något sånt tänker jag mig. När jag gjort ett helt föreläsningsmaterial är jag lycklig. Lite som kär. Fast ändå inte. Är det nu jag ska sätta fart? Ja. Nej. Jaa. Jo nu. Eller?
(Öland - Vintern 09)
Och Raring. Nu har jag gjort något du kommer tycka väldigt mycket om! :)
Kommentarer
Trackback
