Första Advent

Lussebullsbak för hela slanten!

Fortsättning följer..


Idag kunde jag...



ÄNTLIGEN ÄR JAG KLAR!


Jobba nu, sedan blir det pizza och fredagsmys.

Saknar honom!


Hiss&Diss


Kloka ord och sköna formuleringar. Detta är underbart; Att få vara egoist i sitt eget kaos.

Effektivitet. Nu har det äntligen lossnat med tentan. Tröst och bemötande. Fuckyou. Men hurra för mig.

Kärleken. Vem kan inte hissa kärleken? Och så vaknade jag ju bredvid honom idag..


Avhandlingar. Svåra att läsa. Och saknar sakregister.

Sökmotorer. Varför ska allt öppnas i samma fönster?

Tidiga morgnar. Imorgon är det 07.00 på jobbet som gäller igen. Meeeh!

Linnéuniversitetes hemsida. Nehepp ni grabbar, det där får ni nog ta och göra om. Inte helt okej.



Saknar honom.
Nu blir det sängen.




This became a fucking jävla deppdag.

Jag har varit hårt nöjd hela jävla dagen. Det började faktiskt redan igår. Efter månaders av letande hittade jag äntligen den perfekta julklappen till min lillasyster, som jag vet att hon skulle älska. Och då menar jag det. Det var inte bara något som hon kanske skulle gilla. Jag visste att hon skulle gilla det. Så jag fick den där varma känslan i bröstet igår, den där varma känslan som säger att man hittat rätt. Ungefär som när man blir kär och alla pusselbitarna faller på plats. Så kändes det. Helt jävla bra helt enkelt.

För tjugo minuter sen ändrades det helt.

Jag berättade för far min, stolt som tuppen, vad jag hittat och förväntade mig nästan att Guds alla änglar ska kliva ner från himmelen och prisa mig för att jag är en sådan omtänksam syster. För jag har verkligen letat i månader. Men, änglakören vände i Guds farstu när pappa berättar att han redan köpt en sådan för flera månader sen. Maaah! Och jag som kände att det skulle blivit en perfekt gåva, syster till syster. I och för sig är det jättebra att pappa köpt den, men visst fan känns det surt nu när jag letat så jävla länge efter en sådan. Så nu är det bara depp över det. Blev faktiskt lite ledsen. Men men. Det är väl bara att leva med. Synd bara att jag inte får ett bra tillfälle nu att berätta för syster hur jävla mycket jag letat efter just den här grejen. Så: Maaah! Imorgon blir det att lämna tillbaka. Får väl helt enkelt ta till reservplan 1. Fast det känns jävligt surt att pappa tänkte likadant..

Sen uppdagades problemo numero dos. Tentajäveln ska vara inne på fredag. Och jag som hade hoppats på att ha åtminstonde hela helgen på mig att skriva den. Nej icke sa Nicke, varför skulle jag få det? Klart att vi ska slå ihop tentaplugg, inlämningsuppgift och praktik samtidigt. Att jag inte tänkte på det! Äh, det är väl så högskolan är, jag är väl inte beredd bara. Och eftersom kvällen nu blev en liten deppkväll så känns det mycket jobbigare än det gjorde när jag vaknade på morgonen. Så jag ska sitta nu en stund och skriva tänkte jag. Om jag kunde bli klar med en lite del av tentan vore det ju bra. Och försöka komma i säng någotsånär skapligt. Jag ska trots allt infinna mig på jobbet vid 07.00 imorgon. Heldag igen. Jag vill nog aldrig jobba 100% (dock vill jag tjäna som om jag jobbade 110..). Eller ja, det löser sig nog med skridskor, bara det blir is.

Och bara för att det blev en jävla skitdag saknar jag honom ännu mer..


Min absoluta favorit-tecknadeserier-fyrarutor!
The depressed stance.
So true!



...


Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha. Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.Blaha.Blaha.Bla.Blaha.Bla.Bla.Blaha.

Fredagen den 13

Trodde när jag vaknade idag att detta skulle bli en helt vanligt dag, trots att dagen bär det oroväckande och skräckbelagda datumet fredagen den 13e. Och visst började dagen som vilken som helst. Vaknade bredvid honom (underbart!), iväg till skolan och göra klart och skicka iväg examinationen till fröken (ÄNTLIGEN!!)

Men sedan började det går utför. Åkte hem och gjorde mat, vilket i och för sig gick bra, men när jag och syster bestämde sig för att se på En shopaholics bekännelser som jag fick igår uppdagade sig problem numero uno. DVDspelaren har fått en knäpp och vill inte funka som vi vill. Det brusar och håller på. Sedan visade det sig att vår diskmaskin har blivit H2O-intolerant och inte vill diska med vatten längre. Så det var bara att ställa sig och diska två maskiner förhand. Inte fullt lika roligt som det låter. Nä.

Men snart kommer han hit igen och då blir det en mysigt fredagkväll. Sedan får vi se hur det blir med igångsättandet av vgdelen på examinationen. Skulle gjort det idag, men somnade på soffan. Inte helt okej.

Men nu ska jag gå och laga lite mat, till fedagsmyset ikväll serveras tacos!


KalasKalas



GRATTIS PÅ MIN DAG!


¿Pension?



Fått hem papper om pensionen.
Lätt förvirrande. Man vill ju trots allt göra rätt.
Det är ju ändå resten av ditt liv det gäller.

Har du bestämt dig ännu?


091109

Fulle rulle sedan 0700 idag. Eftersom jag är trött vill jag gå och lägga mig men kommer att få spöstraff av Freckis om jag inte uppdaterar så gör jag det nu - snabbt effektivt och i punktform, för mer än så pallar jag inte. Och om det inte passar så skiter jag i det, för jag är trött och vill gå och lägga mig. Så det så.

Dagen 091109 var bestått av följande;


♥ Upp tidigt. Hade hellre legat kvar i den varma sängen och myst med honom.

♥ In till stan, hamna i kö för att man mitt i rusningstrafiken på morgonen bestämt sig för att renovera en rondell.

♥ Skriva, fixa och tänka tenta. Ett steg fram - två bak. Två fram - ett bak. Men blir vi inte klara på torsdag lämnar jag nog fan in mitt Veto.

♥ Svängde förbi min praktikplats på vägen hem. Ser trevligt ut. Ska spendera tre veckor med dementa. Man blir som man umgås.

♥ Hem, lillasyster nere på grund av mattetenta. Peppa så gott det går. Redan nu börjar det kännas av att jag inte sovit så bra inatt.

♥ Äta en macka med ägg, dricka en kopp kaffe. Sedan spagetti och köttfärssås på det. Blev förmycket på en och samma gång. Behöver nog inte äta något förrens till jul.

♥ Iväg till Borgholm för 3,5 timmar politik på hög nivå. 19 - 22.30. Budget, politik och diskussioner.

♥ Bla bla bla. Smått irriterad. Men vad gör man. Jag var tyst. Det borde andra varit också.  Och på vägen hem - inte en tillsymmelse av djur att titta på. Bara regn. Blä.

♥ Hem, mailar till K på kansliet, lämna papper till pappa och sitta här för att minimera risken för uthängning och spöstraff imorgon :P ha ha.

♥ Nu: Duschen, sedan sängen.

Så, dagens (med ett ord/ en mening);

Ord: Va?
Dryck: Kaffe
Mat: Donken. SVULLA!
Humör: Åskblandad solsken
Väder: Regn och blåst - femgradervarmt
Bästa:
Att det ändå varit en effektiv dag
Sämsta: Att jag har mer jag skulle hunnit med idag - men inte hunnit med.
Roligaste: Att vakna bredvid honom
Tråkigaste:
Att köra fast med tentan
Jobbigaste: Långt gruppmöte
Lättaste: Att somna vid sänggående


Tak för mig.
Snel Hest.

Återigen gryr dagen....


Om jag skulle ta och..

.. få tummen ur nu och sätta igång. Jag blir ju knäpp på mig själv! Maaah!
Men men, nu kör jag. Japp. Okej. För vid 21 ska jag ju ser Grey´s. Och har jag inte hunnit bli klar med början då, måste jag ju straffa mig själv genom att inte låta mig se det. Och jag vet ju hur ledsen jag skulle bli då. Mm, just det. Så, sätt igång!

Till oändligheten... och vidare!

VFU


Här kommer jag spendera v 47, 48 och 49.
Praktikplatserna är äntligen bestämda!




Måsten innan man kilar vidare

Det finns massor med böcker och ännu fler privata och personliga listor på Saker man måste göra innan man dör.

De flesta ha härliga saker som att åka elefant i Zamiba, bada i varma källor på Island, hoppa fallskärm och bungyjump, tatuera sig eller något annat häftigt och ballt.

Jag har för närvarande två saker på min lista över saker att göra innan man kilar vidare;

  1. Läsa Fotbollsfruns blogg (För hennes utmärkta och underbara sätt att uttrycka sig. Om jag bara kunde..)
  2. Läsa Alex Schulmans blogg Att vara Charlie Shulmans pappa (För att Charlie kan vara en av de sötaste ungarna som skapats.)

Gör det - annars är det lika bra att kila vidare med en gång. Du behöver inte gilla dem, men jag lovar. Du kommer älska dem. Så det så.

Vad har du för måsten innan du knallar vidare?


Saknar honom. Men jag har knappt tid med det. Jag har tusen saker att göra, men ingen att göra.
Någon som har lust att göra examination 2 åt mig?
Tack på förhand!
:)


Fula ord

Det är nu jag vill skrika fula ord, gorma och gasta tills irritationen lagt sig.
Så här kommer det;
MMMAAAARRRRRGGGHHH!



RSS 2.0