En evig evighet senare
Och så kom dagen..
Idag är första dagen som jag är "frisk", har fortfarande kvar lite hosta och jag blir ett slut av att bara gå upp och ner fyra trappor till tvättstugan. Men jag är på bättringsvägen!
Fast, jag tycker ändå att jag kanske inte ska klaga. Jag är ju trots allt inte sjuk överdrivet mycket. Sista jag var sjuk var i mars, så jag är ju väldigt förskonad! Men då låg jag också hemma och tyckte synd om mig själv..:)
Nu ska jag ta och fixa med tvätten och sedan blir det resten av kvällen!
En evighet senare..
Så, i sommar handlar det mest om jobb, och så försöker jag träffa mannen i mitt liv så mycket jag kan. Är just nu extra lycklig att vi bor ihop, för annars hade vi väl aldrig setts.. :p
Nu ska jag mysa lite med mannen, sen ska jag sova. Ledig dag morgon, och det får absolut inte sovas bort! :)
Skyltar
Och förutom att jag får välja precis hur skylten ska se ut och får hem den på ett par dagar, så kostar den ingenting eftersom jag skriver om det här!
Hurra för Skyltmax!
Fyra veckor
Onsdag blev torsdag
Såg precis att klockan slog om till midnatt. Jag borde krypa i säng nu ögnabums, för jag ska upp tidigt imorgon. Onsdagskvällen spenderades på praktiken. Superbra praktikplats med mycket att lära sig, det är så himla bra! :)
Imorgon är det en dagstur på schemat, så det är nog lika bra att jag kryper till korgs nu. Får försöka att uppdatera lite bättre imorgon!
Tackochgodnatt.
Inlägget om det man trodde att man visste, men som man visst inte visste.
Sitter och funderar på det här med vänskap.
Jag är så lyckligt lottad, med så många underbara vänner kring mig.
Vissa lite närmare än andra, men alla i hjärtat.
När jag sitter och tänker på alla mina fina vänner, slår tanken mig hur ofta vänskap tas för givet?
Är det alltid så?
Att om man en gång blivit vänner är man det föralltid?
Att man sedan inte behöver vårda den?
Jag tror inte att det är så.
Jag vågar nästan påstå att det inte är så överhuvudet.
Jag har någongång hört att man kan jämföra vänskapen med växter.
Att vänskapen, liksom växter, måste vattnas, annars dör de.
Kanske tappar man många fina vänner under åren, vänner som man sen saknar.
Ibland kanske man gör ett halvhjärtat försök till att återuppta kontakten.
Ibland går man in för det helhjärtat, redo att satsa allt.
Men jag vet inte, hur ofta gör man det helhjärtat?
Hur ofta vågar och vill man satsa allt?
Hur vårdar man sin vänskap?
Räcker det med ett sms i månaden?
Ja, kanske.
Vissa vänskaper behöver mer, andra mindre, uppmärksamhet olika ofta.
Det viktiga tror jag är att vårda varje vänskap utifrån just den vänskapens sammansättning.
När jag tänker vidare.
Jag tänker vidare på att vänskapen måste vattnas, annars dör den.
Var ligger ansvaret?
Hos den ena, hos den andre?
Hos mig, hos Dig?
Nej, det ligger inte bara hos den enda att hålla vänskapen vid liv.
Det är ett ömsesidigt ansvar att hålla vänskapen levande.
Fantastiska söndag
VIlken kalasdag det varit idag. Fick sova sådär lagom längre, iväg och jobba en snabbis, hem och tvätta och träffa en kompis jag inte sett på alldeles för länge och dra hem min första Traderavinst! En fin liten Berså-skål kommer snart hem till mig och gör mig lycklig! Hurra! :)
Imorgon är det dagpass på praktiken (som förövrigt kan vara en av de bästa praktikerna någonsin!). Ska bli superbra! Men det innebär nog att jag behöver krypa till korgs nu.
Får väl försöka skriva något längre nästa gång, men det är mycket på gång samtidigt nu. Praktik, tentor och seminarier. Vaddå privatliv? :P
Snart får vi tillökning i familjen Berså! :)
Lördag
Ibland kommer man inte på en bra rubrik..
Sista praktiken har börjat. Jisses. nu är det snart slut. Inga fler föreläsningar, några seminarier och 6 veckors praktik, sen tycker de att jag är färdig och jag ska ut i det verkliga livet. För en vecka sen var jag livrädd och skräckslagen. Nu är jag lite mindre rädd. Jag har nämnligen fått turen att göra min sista praktik på samma ställe som jag ska jobba i sommar, så jag kommer nog komma in i arbetet innan det är dags att stå på egna ben. Hoppas jag.. :)
Förra veckan fick vi hem Linas matkasse, en julklapp av mamma. Supergod mat och lätta recept att följa! (Synd bara att det är lite dyrt för en student...) Lite extra roligt är ju att Matilda Salmén (vars blogg jag följer dagligen) har illustrerat just för Linas matkasse. Här är Linus!
Idag lagade vi den sista rätten ur matkassen. Supergott och enkelt att göra!
Perfekt bjudmat när man blir många!
Nu sitter vi uppkrypna i soffan och tittar på någon halvbra westernfilm. Men P säger att jag måste lära mig att se de. Hmm, vi får väl se.. :)
Ha en trevlig fredag kväll och helg allesammans!
I väntan på..
Igår tyckte vår lärare att det var dags att berätta för oss att vi nästa vecka gått halva terminen. Att det bara är en halv termin kvar innan vi är färdiga. Och just nu finns det inte en enda molekyl i kroppen på mig som tycker att det ska bli kul att sluta. Just nu hade jag tyckt att det hade varit trevligt med tre år till i skolan. Så jag hinner lära mig allt jag borde kunna.
Idag är en sådan dag. När det känns som om jag inte kan någonting.
Idag är en sådan dag. Som jag borde sitta och plugga till NKSEtentan, men det känne lika roligt som att springa in i ett brinnande hus eller att äta bajs.
Idag är en sådan dag. När TVn lägger av mitt i Grey´s och jag vill gå upp i atomer för att det är en sådan dag.
Idag är en gnällig dag. Det är helt enkelt en sådan dag.
Vi får hoppas att imorgon blir bättre.
(Men såklart. Allt är inte skit. Långt ifrån. Jag ska påminna mig om det nu)
Mello
Väl framme i värmen hade våra kära vänner spelat in deltävlingen, så vi slapp att missa allt. Superbra! Så vi kunde alla se det tillsammans, och var roligt vi hade! Allt ska kommenteras, kläder, sången, musiken, uppträdandet. Jag har ju aldrig tittat på mello på så sätt, jag har kanske möjligtvis sett en eller två deltävlingar och sedan finalen. Men I LOVE IT! Det är så jäkla roligt! P tycker ju att det är det bästa som hänt sedan hjulet. Mello, mello, mello. Men jag börjar förstå vad det är som lockar så. Det är nog gemenskapen. Och den är mysig.
Nu sitter vi i skolan och går igenom artikelmatriser. Det är ungefär lika roligt som det låter. Men det går, vi får ju i alla fall lite bra tips på vad vi ska tänka på ang. C-uppsatsen. Just nu finns inte så mycket i huvudet annars, det är bara C-uppsats! :P
Syfte
Så. C-uppsats. Anna och jag skriver om anhörigas upplevelse när en närstående drabbas av stroke. Vi har kommit en bit. En bra bit faktiskt. Just nu har vi gjort det första "lätta" (haha!) steget - vi har skrivit bakgrund och sökt artiklar. Nu ska vi bara läsa 10 vetenskapliga artiklar på engelska var. Men det gör vi på ett kick. Eller på en dag i alla fall. Hoppas jag. Sen ska det göras artikelmatriser, skrivas ihop och sammanställas. Men just nu går det bra. Så nu sitter vi i Hörsalen i skolan och går igenom allas syften. Läraren står längst fram, Anna och jag sitter längst bak. Tyvärr lyssnar jag bara med ett halvt öra. Vårt syfte har inte tagits upp än.
Snön har kommit. Och ingen är gladare och ledsnare än jag.
Flytt.
Men vad svårt det är. Att flytta från sammanlagt 110 kvm till ungefär 48 kvm. Hur ska vi få plats? Vad ska vi ha uppe? Dina saker - mina saker. Men, visst, vem sa att det skulle bli enkelt, när man flyttar till något mindre. Det är ju väldigt mysigt att bo här, även om vi ibland har lite olika ideér :) Men det kommer bli bra, det är jag övertygad om! :)
Nu ska jag leta mallar till väggklockor. MIn mall blev nog slängd i flytten.